Vitklädda tak och snöhalka på gångarna. Alltså omöjligt att lämna hemmet. Dessutom hade jag varitsjuk under hösten och även känt av det under julen då jag fick besök av dottern och barnbarnen. Nuhade jag även fått en rejäl förkylning. Jag snöt mig och hostade och hostan nådde ner till bronkerna.Jag fick avsäga mig från diverse sociala aktiviteter såsom besök hos kusinen och torsdagsbridgen.Var livet värt att leva?
Jag hade en bokad biljett till Gran Canaria, till Minna och Eva som där hyrde en lägenhet. Jag varnågorlunda återställd från förkylningen så jag packade min väska och gav mig iväg. Jag möttes aven blå himmel, 25 grader och Minna och Eva som kramade om mig. Jag fick byta om till luftigaklänningar som jag köpte på marknaden och tunna sandaler. Vi badade i den närbelägna poolen ochsolade därefter vid poolen. Det gjorde gott att känna dess starka strålar. Vi gick några gånger in tillSin Augustins centrum och spelade bridge och därefter var det eftersits med delar av bridgegänget.Något dygn sov jag mer än tolv timmar men det gjorde säkert gott
Nu är jag tillbaka i det kalla och blåsiga Sverige men med en del goda minnen. Det ska gå att levapå det resten av vintern. Ikväll tog jag blodtrycket och det låg under det normala. Ofta är det förhögt. Så jag har nog blivit av med mycket stress förutom all den kärlek som jag har mött.